Det är fullbordat.

Kristus är uppstånden!
Ja, han är sannerligen uppstånden!

Det är så allting började. Graven är tom. Den levande finns inte bland de döda.

Glad och välsignad påsk! – Det önskar jag dig som följer denna blogg.
Fastan är nu över för i år. Fastetiden varar ju från askonsdag till påsknatten. Den som firar Kristi uppståndelse kan också njuta av allt det goda som livet har att ge. Och dessutom kan man som kristen i lugn och ro vara människa med alla svagheter, eftersom det är just till människorna som dig och mig som Kristus har kommit. Mer tankar finns i min betraktelse ur påsknatten som nu ligger uppe under ”predikningar”.

Med fastan avslutas också den här bloggen. Den var ju tänkt som fasteblogg, och också om tanken ligger nära till hands att fortsätta dela med sig av vardagen på detta vis, så kommer jag inte att göra det. Bloggen fortsätter, om du vill, i ditt eget liv och i en kyrka nära dig.

Allt får ligga kvar på nätet tills vidare, bloggen och predikningarna. Med lilla fasteteologin kom jag aldrig så långt som jag ville, vi får se om den får en fortsättning någon gång framöver. Det är min förhoppning att mycket tål att läsas en eller flera gånger till. Hoppas du har fått behållning av att följa mig under fastan 2011.

En kram till den som vill, må Gud välsigna dig!

Steffen

Påsknatten

Över hela världen ekar denna natt vår påskhälsning. Kristna i alla delar av världen hälsar varandra genom att glatt ropa: Kristus är uppstånden! – Ja, han är sannerligen uppstånden.

Påsknattens mässa är bland de bästa gudstjänster jag vet. Vi tågar in i den mörka kyrkan och så småningom tänds ljusen, ett efter ett. Sedan hör vi berättelsen om hur kvinnorna och lärjungarna kom till graven och hittade den tom. Och så dånar orgeln: Vad ljus över griften!

Kom och var med du också. I kväll, kl. 23.30 i S:t Johannes kyrka i Habo. Martin leder mässan och jag predikar! Efter gudstjänsten bjuder jag på en chokladbit för den som vill, för efter påsknattsmässan bryts fastan och jag har med mig en jätteask som väntar i sakristian. ;-)

I morgon är det gudstjänst i Habo kyrka, kl. 11.00, med dop och mässa, och i Brandstorps kyrka, kl. 11.00. Väl mött!

Kristi sår

Den tyska evangeliska kyrkans överste representant, preses Nikolaus Schneider, predikar klokt om korsets erfarenhet:

Inte heller påskmorgonen suddar bort erfarenheter av korset. Den Uppståndne kommer att ha korsfästelsens sår, även på hans förhärligade kropp. Det är därför vi måste ta allvar på människornas lidanden, trots – eller just för – att vi tror på uppståndelsen.

Fisk på Långfredagen

Kommer precis hem från Långfredagens gudstjänst i Gustav Adolfs kyrka. Altaret var klätt i svart, klockorna och orgeln teg. Maria sjöng så underbart fantastiskt och det var en på alla sätt fin gudstjänst, som slutade i tystnad. Stort att få vara med om sådant. Du hittar min korta predikan under ”predikningar”.

Nu på kvällen blir det fisk hemma hos mig. Vi har köpt en fin bit lax, som nu åker in i ugnen. Det är tradition att äta fisk på Långfredagen. Framför allt, eftersom det var fastematen, och man åt inget kött under fastans sista dagar överhuvud taget. Sedan är ju fisken en kristen symbol, eftersom bokstäverna det grekiska ordet för fisk, ΙΧΤΥΣ, kan tolkas som Ιησους Χριστος Τεου Υιος Σωτηρ, alltså Jesus Kristus, Guds son, frälsaren. Det är också anledningen till varför några kristna har en fisk på bilen.

Fisk på en tysk skoter. Kul att registreringsskylten kan tolkas som ”fri – psaltarpsalm 23”. Fotot via wikipedia.

Vanligtvis går man inte heller ut på Långfredagen och alla nöjeslokaler är stängda. Lite av denna gamla tradition finns faktiskt kvar i vår tid, och som präst får jag säga: Tack och lov.

Dig önskar jag en lugn långfredagskväll.

Ditt hjärta

Eugen Drewermann, tysk teolog och psykoanalytiker, uttrycker sig klokt:

Detta är sanningen som Jesus dör för och evigt står för: Att det bara finns ett ställe som verkligen är helig för Gud, och det är hjärtat av de människor som tror på hans villkorslösa kärlek.

Långfredagen

Då var det Långfredagen. Dagen då Jesus döms till döden på korset och då domen verkställs med en gång. Man korsfäster honom och två rövare på Golgota, Skallberget, utanför Jerusalem. I det ögonblicket då Jesus dör händer enligt Markus berättelse (Markus 15:27–39) två saker:

Med ett högt rop slutade Jesus att andas. Och då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. När officeren som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sade han: ”Den mannen måste ha varit Guds son.”

Förhänget brister – det var den som skyddade templets allraheligaste från obehörig insyn och tillträde. ”Nu är Gud inte längre oåtkomlig och "farligt helig" för människan,” som min kollega Ida skriver idag. Det är det ena som händer. Det andra är att någon fattar. Det är en romersk officer som förstår att Jesus just i döden visar sig vara Guds son. Han är ett vittne för långfredagens evangelium: För att du ska ha tröst och hopp dör Gud din död.

Idag är det gudstjänst i Habo kyrka, kl. 11.00, med kyrkokören. Och i kväll är det Gudstjänst i Gustav Adolfs kyrka, kl. 18.00, med sång av Maria Carlsson. Du är välkommen till dessa tysta och eftertänksamma gudstjänster.

Skärtorsdag

Idag är det skärtorsdag. Då kläds altaret i vitt och vi firar att Jesus instiftade ett av vår kyrkas två sakrament (heliga handlingar): nattvarden. Sakrament är handlingar som är försedda med ett löfte av Gud. Jesus har sagt: Gör så här. Därför tror vi att det går att lita på dessa sakrament. Det andra, förresten, är dopet.

Medan de åt tog han ett bröd, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem och sade: ”Ta detta, det är min kropp.” Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. Han sade: ”Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många. Sannerligen, aldrig mer skall jag dricka av det vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike.”

Efter mässan kläds altaret av och kyrkan mörkläggs. Det är också sista gången innan påsknatten som vi ringer i klockorna. Det är extra vackert när altaret kläds av under läsning av den 22 psaltarpsalmen.

I kväll firar vi skärtorsdagsmässa i åminnelsen av de här händelser, i alla våra kyrkor:

• Habo kyrka, kl. 19.00. Mässa med kören ledljus, Anna Lena Törnblom predikar, jag firar mässan.
• S:t Johannes kyrka, kl. 20.30. Mässa med ungdomskören, Lasse Haglund predikar och firar mässan.
• Gustav Adolfs kyrka, kl. 18.00. Mässa, leds av Kristin Rundgren.
• Brandstorps kyrka, kl. 19.30. Mässa, leds av Kristin Rundgren.

Du är välkommen att vara med! Alla andra gudstjänster under helgen postar jag här så småningom, men de finns också i vår annons i dagens JP eller på pastoratets hemsida.

Betania

Under stilla veckan övernattar Jesus inte i Jerusalem. Det är bara natten mellan skärtorsdagen och långfredagen som han antagligen är fängslad inom stadsmurarna. Annars bodde han i Betania, ungefär tre kilometer öster om Jerusalem. Kanske bodde han hemma hos Maria, Marta och Lazarus, eller kanske också hos Simon. Vi vet inte…

Betania på en vykort från 1900.

Men under dessa så avgörande och påfrestande dagar så har Jesus ett hem att utgå ifrån, och framför allt att komma hem till på kvällarna, när han och lärjungarna lämnade staden.

När det är jobbigt i ditt liv, vad eller vem är ditt Betania? Var eller hos vem får du vila fötterna, kroppen och själen? Var hämtar du kraft?

Tisdag på S:t Johannes

Vänner!

Sista tisdagen i fastan, och ikväll händer följande på S:t Johannes i Habo:

• kl. 18.00: Fastesamtal i biblioteket. Jag är där och om du kommer så pratar vi om fastan och allt mellan himmel och jord, eller vad det nu är du vill prata om. Välkommen!
• kl. 18.30: Passionsandakt. För en gångs skull firar vi inte mässa denna tisdag, men vi betänker Jesu väg till korset. Det ska handla om Betania ikväll. Och så är Ellen med och det blir fantastisk musik. Kom och var med!

Vi ses - du är alltid - men ikväll särskilt - välkommen. Hoppas du har en bra dag!

Steffen

Stilla veckan (enligt Markus)

Nu går vi in i fastans sjunde och sista vecka. I Sverige kallas den också för stilla veckan. I Engelska kyrkan säger man holy week (”heliga veckan”), i de ortodoxa kyrkorna kallas den för stora veckan och i mitt hemland Tyskland så heter den Karwoche (”klagans vecka”).

Alla dessa namn uttrycker att det är något särskilt, och de uttrycker också dubbelheten som präglar denna vecka. På Fastlagssöndagen började vi vandringen tillsammans med Jesus – ”Se, vi går upp till Jerusalem.” Nu är vi framme, och Palmsöndagen markerar intåget i den heliga staden. Å ena sidan går allt mot långfredagen, då Jesu lidande nådde sin höjdpunkt när han dog, vid nionde timmen, ungefär kl. 15. Å andra sidan slutar stilla veckan när lördag blir söndag, och det är ju den natten då vi firar Jesu uppståndelse. Hans grav var ju faktiskt var tom på morgonen efter sabbaten (lördagen).

De fyra evangelierna i Bibeln lägger olika tyngdpunkter under denna vecka. Jag kan mest om Markus, så det tänkte jag dela med er.

Predikan: Triumfbågen och ryttarstatyn.

Nu finns förmiddagens predikan uppe, klicka på fiken ovan.

Kommentera gärna, om du har egna tankar kring texterna eller ämnet eller predikan.

Palmsöndagen

Hej!
Nu på söndag är det Palmsöndagen! Då avslutas den traditionella fasteinsamlingen till Svenska kyrkans internationella arbete. Jag har ju tidigare kommit med idén att varje kväll tömma sin plånbok på alla mynt och samla dem i bössan. Jag trodde att det blir en rejäl summa till slut. Själv tänkte jag inte räkna innehållet i min bössa, men jag har vägt den idag: 442,1 g väger den. Inte dumt, va?

Min fastebössa väger nu 442,1 gram. På söndag lämnar jag den i gudstjänsten i Gustav Adolfs kyrka.

Hur mycket väger din bössa? Skriv en kommentar! I vilket fall så samlar vi in bössorna och alla andra gåvor till fasteinsamlingen nu på söndag, när den officiellt når sitt slut. Kom alltså med din bössa till kyrkan och lämna den hos oss. Jag lägger ut de beloppen som det blev i kyrkorna sen här i bloggen!

I år var ju temat: ALLT för att utrota hungern. Här finns en faktaskrift kring insamlingen: Faktaskrift (stor fil!)  Hur som helst passar det bra, det som Jesus säger i söndagens evangelieläsning:

De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid.

Nu behöver du bara veta när vi firar gudstjänst i Habo pastorat nu på söndag (17 april):

• S:t Johannes kyrka: kl. 9.30, mässa, barnkören och maracas medverkar, Martin Ahlqvist. Efteråt kyrkkaffe.
• Habo kyrka: kl. 11.00, gudstjänst, Habo musikkår medverkar, Anna Lena Törnblom. Efteråt påsklunch i Sockenstugan.
• Gustav Adolfs kyrka: kl. 11.00, gudstjänst, kyrkokören medverkar, Steffen Riesenberg. Efteråt soppbuffé i församlingshemmet.
• Brandstorps kyrka: kl. 16.00, gudstjänst, kyrkokören medverkar, Kristin Rundgren. Efteråt servering, lotterier och musik i församlingshemmet.

Jag hoppas på att se dig (och din fastebössa, om du haft en)!

Ha en bra helg!
Steffen

Vägar…

Vägar uppstår i och med att man går dem.

Franz Kafka, tysk författare (1883–1924)

Passionstiden

Nu i söndags började fastans sista två veckor. De har i Svenska kyrkan ett särskilt namn, vi kallar dem för passionstiden. De markerar att vi närmar oss Jerusalem och korsfästelsen. Den sista veckan kallas sedan dessutom för stilla veckan.

Fastans första del handlade om vår, alltså människornas, kamp mot allt ont och mot inte och yttre frestelser. Nu vänder vi blicken och fäster den på Jesus. Det är hans lidanden som vi talar om kyrkan. Med ord, såklart, i textläsningar och predikningar, men också med handlingar. Här och där, men inte i Habo, stänger man altarskåp och hänger förkläden i violett färg framför korsen eller andra kristusbilder i kyrkorna.

Nu är det enkelhet och återhållsamhet som gäller, framför allt liturgiskt, men det är min önskan och min bön för mig själv men också för dig som känner likadant, att också mitt liv under dessa veckor ska präglas av enkelhet och återhållsamhet. Det är inte alltid lätt. Men vem har sagt att det ska vara det?

Tisdag kväll på S:t Johannes

Hej!

I kväll händer det grejer på S:t Johannes i centrala Habo:

Kl. 18.00 har vi fastesamtal. Vi träffas på biblioteket och pratar om våra erfarenheter och funderingar under den här tiden.

Kl. 18.30 har vi veckomässa. Jag ska leda den och prata om söndagens läsning från Gamla testamentet, om ormarna som bet folk i hälarna – och hur Gud hjälpte dem. Bara man litar på honom…

Du är mer än varmt välkommen på alltihop. Skulle vara kul att träffa dig!

Steffen

Fruktmos

I dag hittade det här vykortet i en tysk tidskrift.

Vykort i den tyska tidskriften brand eins.

Texten betyder på svenska ungefär följande:

Genomsnittligt pris på ett kilo frukter och grönsaker i Tyskland, i Euro: 1,68
Genomsnittligt pris på ett kilo mosade frukter och grönsaker (”Smoothies”), Euro: 5,80

Så rätt de har! Det fick mig att tänka på en kommentar som Tova skrev för någon vecka sedan här på bloggen, och det är faktiskt ett riktigt smart tips som jag i nuläget också hann prova:

Jag slutade storhandla för flera år sedan. Det blir inte mycket att slänga när man bara har det man ska äta hemma. Frukt och grönt har jag en fiffig lösning för, när de börjar bli hängiga delar jag upp dem i mindre bitar och fryser ner i färdiga smoothiepåsar… Varje påse innehåller precis vad som behövs för en snabb och god frukost.

Prova, ska du se!

Döm mig, o Gud!

Judica me, Deus!
Döm mig, o Gud!

Judica - så heter denna söndag, 5:e söndagen i fastan, på latin.

Idag har jag firat gudstjänst i Habo kyrka, med en glad församling och ett gäng människor från Eksjö som var på besök i Habo kyrka och deltog i gudstjänsten efter att de hade blivit guidade i vår underbara kyrka.

Nu lägger jag predikan ut - den finns på predikosidan.

För er som vill läsa på i debatten som jag refererar till och citerar ur i predikan finns artiklarna här:
Webbdebatt: Plocka bort talet om synd, skuld och slaktade lamm
Webbdebatt: Är det verkligen så enkelt, Ulla?
Kyrkan har ett ärende utan försoningsoffer

Ha en trevlig söndagskväll!

Steffen

5:e söndagen i fastan

Hej!

I morgon är det åter igen söndag – två veckor kvar av våra sju veckor långa fastetid.
Temat för gudstjänsterna är ”Försonaren”, och vi kommer bland annat att läsa berättelsen ur Johannesevangeliet där ”Lilla bibeln” ingår:

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. 

Det var hjärtat och en sammanfattning av hela bibeln, tyckte Martin Luther.

I S:t Johannes kyrka är det mässa, kl. 9.30, med söndagsskola och kyrkkaffe, och den leds av min kollega Martin.

I Habo k:a är det gudstjänst, kl. 11.00, och den leder jag. I predikan tänkte jag ta ställning i den debatten om världens fallenhet och dess (och vår) behov av en frälsare och försonare som pågår i framför allt i Kyrkans tidning. Länkar: I, II, III. Jag lägger ut predikan här på bloggen, efter gudstjänsten.

Jag hoppas att vi ses och önskar er en riktigt fin lördag och en ännu finare söndag. Gud välsigne dig!

Steffen

Gästblogg: 7 veckor utan kött

Idag gästbloggar min syster Anne, som är sedan några veckor tillbaka utexaminerad veterinär och som bor i tyska Hannover. Hon avstår kött i år och skriver om svårigheter och glädjeämnen. Tack för bidraget, hjärtat!

7 veckor utan kött

Sedan det där med fastan kom upp så fastar jag varje år, och hittills har det varit något annat varje år som jag har avstått. När fastan kommer närmare börjar jag fundera vad det är jag skulle kunna vara utan i 7 veckor. Idén för detta år kom efter att vi på mitt boende hade ätit mycket korv och kött under en vecka. Det är så att jag delar lägenhet med två andra tjejer, och vi bruka laga mat tillsammans. Vanligtvis äter vi inte mycket kött, men som av någon slump hopade det sig den där veckan.

Boulangerie Poilâne

I min predikan idag har jag berättat om bageriet Poilâne på Rue cherche-midi 8 i Paris. Det är en underbar berättelse med ett ännu bättre bröd i grunden. Jag lovade församlingen att lägga upp lite grejer här på nätet.

Film om bageriet Poilâne i Paris, på engelska. © Deutsche Welle TV. 

Receptet för Poilânes bröd är naturligtvis en oerhört väl bevarad hemlighet. Och så har de ju en speciell surdeg också. Men andra bagare har försökt kommer i närheten, och jag vill rekommendera Martin Johanssons recept. Jag är inte säker på om jag får citera ur hans bok, men länka till hans blogg får jag nog: Recept för Paris-bröd. Behöver du surdeg till baket, lämna en kommentar eller skicka ett mejl, så får du gärna lite av mig.

Gud välsigne din söndag!

Steffen

kl. 20:07: Nu ligger predikan också uppe.

Rue cherche-midi 8

Ibland är det riktigt snyggt, det som Anden inger en när man skriver på sin predikan:

Han vill nära hela dig och vara nära hela dig.

Mer om Jesus, brödet, och framför allt om Rue cherche-midi 8 i Paris får ni veta i morgon, kl. 9.30, i mässan i S:t Johannes kyrka i Habo. Välkomna!

Vittnesbröd

Efter ett planeringsmöte i pingstkyrkan, där var och en mumsade i sig en jättebiskvi med daimchoklad, förutom jag, naturligtvis. Församlingens pastor Roland säger:

Nu ligger Steffens biskvi där ensam och vittnar för oss om fastan.

För en gångs skull har jag varit stark och stått emot frestelsen. Och den såg mumsig ut…

När blev du frestad? Hur reagerade din omvärld när du berättade om din fasta?

Fullt upp i kväll!

Hej!

Här kommer lite reklam i eget syfte. Det är fullt upp i kväll på S:t Johannes kyrka!

Kl. 18:00 blir det förhoppningsvis ett fastesamtal i biblioteket. Du som har tankar kring fastan eller egna försök är välkommen, om du inte vill prata, så får du lyssna. Jag sitter i biblioteket och finns till för dig!

Kl. 18:30 firar vi veckomässa i S:t Johannes kyrka.

Kl. 19:00 har vi en församlingsafton i kaffesalen, då kommer stiftadjunkten Karin Enerbäck och berättar om mänsklig gudstjänst. Det är också namnet på ett projekt som stiftet börjar med så småningom och som också Habo församling kommer att delta i. Välkommen för att lyssna, låta sig inspireras och dela egna tankar. Det bjuds på ostbricka!

Hoppas vi ses! Ha en välsignad tisdag!

Steffen

Från skärm till skärm…

Poul Joachim Stender är präst i den danska folkekirken.
På sin blogg skriver klokt om fastan:

Vort liv bevæger sig fra skærm til skærm. Adskillige timer ved computerskærmen, så er vi bøjet over skærmen på vor mobiltelefon og til sidst suget fast til fjernsynsskærmen. Fasten kunne være en god anledning til at øve sig på at trappe sit forbrug af skærme ned og bruge denne tid til at se ind i levende menneskers ansigter.

Tacksam…

Det var en bra dag, jag har fått fira en underbar dopgudstjänst och döpa två underbara och väldigt glada tjejer. Sedan har jag varit på dopkalas och fikat med kollegan Anna Lena.

Och nu är det en lugn kväll som väntar, men jag ville i alla fall lägga upp predikan. Klicka på fliken ”predikningar”, så ska du se.

Må Gud välsigna dig som läser!

Jungfru Marie bebådelsedag

I morgon är den tredje söndagen i fastan. Men det är också den söndagen som ligger närmast 24 mars. De av er som är bra på matte inser snabbt att det är precis tre månader sedan jul – eller nio månader tills det är jul igen. Det är alltså – om vi antar att Maria var gravid med Jesus i nio månader – i dessa dagar som Maria blev gravid.

Därför firar kyrkan Jungfru Marie bebådelsedag nu på söndag. Då läser vi berättelsen om ängeln som kom och hälsade på Maria och berättade för henne att hon skulle bli gravid. Maria antar utmaningen, skulle man kunna säga. Hon är ödmjuk inför Guds ingripande i hennes liv och säger: ”Må det ske med mig så som du har sagt.”

Eftersom det egentligen är på denna dag att Gud börjar att rädda världen genom Jesus Kristus, så är det en festdag i kyrkan. För en dag försvinner fastans violetta färg och altaren (och prästerna) kläds i vit färg.

Och så får man faktiskt bryta fastan, för det första eftersom det är en söndag, och för det andra eftersom den verkligen inte tillhör fastan. Det är bra, tycker jag, för det är ju Våffeldagen i morgon. Inte heller det är en slump. ”Vår fru” låter nästan som ”våffel” – det är därför de hör hemma på Jungfru Marie bebådelsedag. Så ta i och njut av att fastan gör en paus på en dag.

Gudstjänst firas i S:t Johannes kyrka kl. 9:30 (med Martin). Där blir det också våfflor efter mässan.
I Habo kyrka är det gudstjänst med dop kl. 11.00 (med mig).
Välkomna!

Fastan på stiftsgården

De senaste dagarna var jag på fortbildning på en stiftsgård, alltså en kyrklig konferensanläggning. Den heter Åkersberg och finns i Höör i Skåne. Vi var ett gäng präster som var samlade för en kurs som handlade om ledarskap och organisation.

Det finns dock en sak som jag är kritisk till. Och det är matsedeln under den gångna veckan. Kolla här:

Måndag 21/3
Lunch: Honungs marinerad skinkstek med pepparsås och krossad potatis
Middag: Laxfylld rödtungafilé med vitvinsås och pommes duchesses
Tisdag 22/3
Lunch: Citron och timjan marinerad kyckling med avorio ris och chipotlesås
Middag: Rimmat ankbröst med potatiskaka och körsbärsås
Onsdag 23/3
Lunch: Ugnsbakad lax med kall romsås och kokt potatis
Middag: Helstekt kalventrecote med rosépepparsås och rostad potatis
Torsdag 24/3
Lunch: Skånsk kalops med inlagda rödbetor och kokt potatis

Jo, allt detta åt jag. Jag är alltså också skyldig, för visserligen hade jag kunnat avstå eller önska ett vegetariskt alternativ eller bara tagit ifrån salladsbordet (som för övrigt var helt magnifikt).

Men ändå. Varför har inte stiftsgårdarna (tror att det är samma sak på andra ställen) en något avskalad meny under fastan? Varför finns här inte ens en enda vegetarisk dag i veckan? Och är det nödvändigt med två stora varma måltider om dagen?

Svaret är nog att det är en konferensanläggning som behöver affärskunder för att kunna finnas och affärskunderna är inte beredda att ta hänsyn till kyrkoåret. Men vem är till för vem då? Och när nu också kyrkliga grupper är där: Varför finns det inte något fastealternativ? Enklare mat, typ.

I fredags hälsade jag sedan på tyska vänner och vi åt abendbrot, typ mackor med sallad och tillbehör. Det är så här jag tänker mig det.

Och ja, det var god mat på Åkersberg.
Och ja, jag vet att det alltid är enklare att gnälla efteråt.
Men ändå.

Vinn 5300 kronor…

5300 kronor finns att vinna för den som funderar kring svinnet på mat i det egna hemmet.¨

Sydsvenskan skriver idag att det är 100 kg mat som vi i genomsnitt slänger per person och år.

Artikeln hittar du här:
Svensken slänger 100 kilo mat varje år

Jakten

Snacka om att avstå bortförklaringar eller det ännu värre ifrånskyllandet. Dwight D. Eisenhower, USA:s president 1953–1961 säger klokt:

Att söka syndabockar är den enklaste av alla sätt att jaga.

Nu har det hänt…

Och jag kom inte på det förrän nu.
En chokladkaka slank ner efter lunchen.
Det var inte planerad och definitivt inte meningen.

Eller, som Paulus säger, typ:

Kakan som jag inte ville äta åt jag, och efterrätten som jag ville äter åt jag inte.

Fastan goes on.
Och kakan var fantastiskt god.

För vems skull…

Martin Modéus, numera biskop i Linköpings stift, skriver i ”Tradition och liv” klokt om fastan:

Fastan är till för att vi själva skall söka oss närmare Gud och lära oss att göra det nya liv som vi fått i dopet verkligt i vardagen. Vi fastar inte för Guds skull, utan för vår egen skull.

Söka sanningen

Al Gore skriver klokt om människan som söker sanningen:

Detta är jag övertygad om: Var och en som på allvar försöker söka sanningen över något, blir allt mer känslig för allt som stör och distrahera från detta sökande – oavsett om dessa hinder finns utifrån eller i sökaren själv.

Källa: Al Gore: Wege zum Gleichgewicht, Frankfurt am Main 1992. Min översättning.

Att bryta fastan

Jo, vad händer nu när man bryter sin fasta.
För det första är fastan till för vår egen skull. Gud bryr sig inte så mycket, i alla fall blir han inte arg om vi bryter fastan, oavsett om det är medvetet eller ej.

1. Att bryta fastan medvetet
Enligt traditionen får fastan brytas på söndagen. Alla söndagar är små påskdagar, då kyrkan firar att Jesus är uppstånden. Därför är det inte nödvändigt att uppehålla fastan på söndagar. Så om du vill bryta den någon gång, så är det en söndag du ska välja.
En särskild roll har midfastosöndagen, tre veckor innan påsk. Där är temat ”Livets bröd”, och den markerar dessutom att hälften av fastan är förbi.

En god gärning

Så säger Jesus i dagens evangelietext (Mk 14:3–9).

Låt henne vara! Varför gör ni henne ledsen?
Hon har gjort en god gärning mot mig.

En kvinna hade hällt en flaska med dyr nardusbalsam över hans huvud och de som var med ondgjorde sig över att man hellre borde ha sålt oljan och gett pengarna till de fattiga.

Vi kan nog lära oss att goda gärningar är helt enkelt goda. Och om de är spontana, oplanerade och man bara drabbas av dem, då finns inte minsta lilla ont i dem. Tacksamhet är den rätta hållningen när man får vara med om ett sådant ögonblick.

Dagens predikan

Hej!
Efter en lite ofrivillig fasta från bloggen är det dags att blåsa lite liv i den här trista fastebloggen. Dagens predikan lägger jag ut på predikosidan.

Lite senare idag kommer ett inlägg om frestelser och det där med att – frivilligt eller ofrivilligt – bryta fastan.

Önskar er en välsignad söndag!

Steffen

Om det där med fastan och vikten…

Miriam berättar på sin blogg Storasyster i Vassen om sig själv och skriver klokt att fastan och bantningsförsök inte har mycket med varandra att göra:

Jesus dog för mina synder. Dit hör inte min vikt eller min kondition.

Och eftersom det är evangelium så får ni ett citat till:

Hur skapelsebejakande är det, som kristen, att å ena sidan bekänna sig till en Gud som skapat mig till sin avbild och dött för att jag ska få leva - och å andra sidan betrakta mig själv som motbjudande/dålig/misslyckad för att jag är för tjock och för otränad?

Ramadan

Är ni inte syskon i kristendomen, så är ni syskon i mänskligheten.
Det är mycket vi kan lära oss från andra religioner och traditioner. Detta grundläggande intresse för vad andra håller på med och hur andras föreställningar och traditioner kan berika min egen tro kallar Krister Stendahl för "helig avundsjuka":

Det är när man hittar något i en annan religion som ger insikt om Gud, men som man inte förmår glädjas åt för att det inte är ens eget. Om jag inte kan sätta värde på det vackra i andra religioner är jag inte tolerant, bara nedlåtande. Jag måste träda i bakgrunden och uppskatta andras fromhet, inte bara fokusera på det som jag inte tycker om.

Citatet är hämtat här. Därför har vi också mycket att lära oss av islam och dess fastetradition. Fastemånaden Ramadan betecknas ju ofta som en av islams fem grundpelare.

IRL - in real life

Pernilla Parenmalm, studentpräst i Linköping, skriver i SKT (Svensk kyrkotidning) klokt om fastan:

I fastetid talar vi också ofta om att avstå - från mat, godis, tv, Facebook, shopping… Eller vad det nu är som vi "överdoserar" av till vardags, för att leva livet lättare, fokusera bättre, få andrum, tid för möten IRL (in real life) och samvaro med nära och kära.

Bön för Japan

Dag 5 i fastan.

I Japan rämnar tillvaron. Vi förenas i sorgen och chocken och rädslan inför att det ska bli ett ännu större katastrof. I kväll vill dela några tankar med dig som gav mig tröst. Liknande tankar hade jag i min predikan idag, som dock var på tyska och därför inte kommer att läggas ut här på bloggen.

Vikten i fastan

Fastan är faktiskt inte till för att gå ner i vikt.
Utan snarare för att gå upp, andligt sett.

En okänd tysk pastorsadjunkt skriver klokt om fastan.

En liten fasteteologi, del 1

Det här är det första inlägget i en liten serie. Det ska bli en fasteteologi, bestående av flera delar. Den första delen undersöker fastan utifrån en luthersk synvinkel.

Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk kyrka. Det betyder enligt kyrkoordningen att vår tro, bekännelse och lära är:

grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasiska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530…

Följden av detta är att allt vi gör och lär ska vara väl grundad i Bibeln och dess tolkningen ska stämma överens med bekännelseskrifterna. Därför är det viktigt att vår fastetid inte bara är en kristen "grej" utan att vi har tänkt till kring teologin. Ett litet utkast till en påbörjad fasteteologi vill jag presentera här.

7 Wochen ohne

Denna bloggs titel är en översättning av den tyska kyrkans fasteaktion, som då heter "7 Wochen ohne". Det beror å ena sidan på att jag som skriver här tysk. Å andra sidan beror det på att idén till den här bloggen och en annorlunda fastetid är importerad ifrån Tyskland.

Idén till en evangelisk fastan kom upp 1983 i Hamburg. En grupp av journalister och teologer började att fasta mellan askonsdag och påsk. De publicerade ett upprop i tyska motsvarigheten till Kyrkans tidning och 70 deltagare ville vara med. Året därpå var de redan 300. 1989 deltog redan ungefär 500.000 människor i fastan. År 1992 utvidgades aktionen till att gälla hela tyska kyrkan (EKD).

En enkät har visat att mer än 2 miljoner människor i de tyskspråkiga länder deltar i "7 Wochen ohne". Men ungefär var åttonde tysk, alltså ungefär 11 miljoner människor, är positiv till att avstå vissa mat- och dryckesvanor under fastan.

I Tyskland har "7 Wochen ohne" alltid ett speciellt tema. Här kommer en översikt över de senaste årens teman:

• 2011: Det var jag! - 7 veckor utan bortförklaringar
• 2010: Närhet - 7 veckor utan blyghet
• 2009: Att bestämma sig - 7 veckor utan tvekan
• 2008: Slöseri - 7 veckor utan snålhet

Det är bra med sådana här teman eftersom de hjälper en att fokusera. Samtidigt känner jag att var och en ska hitta sitt eget sätt att fasta och att göra fastan till en annorlunda och särskild tid.
Välj därför fritt vad det är som du vill göra - eller låta bli - under fastan.

"7 veckor utan…" kan lika bra vara "7 veckor med…"

För dig som kan tyska, kolla här:
http://www.7wochenohne.evangelisch.de/
http://de.wikipedia.org/wiki/7_Wochen_Ohne

Askonsdagens predikan

Nu ligger kvällens predikan uppe, klicka på fliken ”predikningar”.

Och lova att du hör av dig med synpunkter eller dina egna idéer!

Än en gång: En välsignad fastetid önskar jag dig.

Steffen

Andliga övningar

Hej!

"Andlig övning", det låter ju - jag erkänner! - väldigt högtravande. Men ser man det som den hölländske katolske prästen Henry Nouwen (1932-1996), så funkar det faktiskt för dig och mig med!
Han säger klokt om fastan:

Nästan vad som helst, som regelbundet får oss att sakta ned farten och ordna vår tid, våra begär och våra tankar för att motverka själviskhet, obetänksamhet, jäkt eller dunkla motiv, kan vara en andlig övning.

För citatet tackar jag Maritha, pastor i Smyrnaförsamlingen! Hon bloggar själv, kolla in här: Stort och litet.

Alla citat är som kloka om fastan finns som rubrik också. Klicka här ska du se.

Jag önskar dig en god eftermiddag på askonsdagen.
Tänk på mässan ikväll, 18.00 i S:t Johannes kyrka.

Steffen

Askonsdagsmässa

Hej!

Fastan, dag 1.

Ikväll firar vi mässa på Askonsdagen. I vår kyrka är detta en helgdag, då det ska firas gudstjänst i varje församling. Vi träffas i Habo, i S:t Johannes kyrka, kl. 18.00. Jag predikar och min kollega Martin, då tillbaka från fortbildningen, kommer att leda oss i mässan.

Det blir en fin stund i kyrkan, och om du vill så tar vi lite aska och teckna ett kors i din panna. Korset är ett tecken på att vi än så länge lever i förgängligheten (det vill säga, fastan), men att vi genom korset är bestämda till evigheten (det vill säga, festen).

Du är välkommen.

Steffen

Jag och fastan.

Som jag lovat tidigare idag vill jag skriva lite om mig själv och mitt eget fastande. Så den som inte är intresserad av den personliga delen får hoppa över det här inlägget. :-D

Det är väl fem eller sex år sedan att jag för första gången blev medveten om att fastetiden finns. Ironiskt nog hade jag då redan läst till präst i ett eller två år. Men jag är uppvuxen i den reformerta traditionen som inte lägger tonvikt på "de yttre tingen", så det känns i stort sett inte alls att det är annorlunda tid på kyrkoåret.

Men då i alla fall kände jag framför allt en längtan. En längtan efter att göra något speciellt av den här tiden, att viga den åt Gud. Det var (och är) ett andligt projekt för mig, ett sätt att komma närmare och djupare i min gudsrelation. Ett gudsbegrepp som jag alltid tyckt om är det som Paul Tillich beskriver. Han menar att Gud är det eller den som du ytterst är beroende av. Jag är – som de flesta människor – beroende av många olika saker och människor. Men ytterst – det är på Gud som alltihop hänger. Det jag ville var att bli mer medveten om de andra saker som jag var (och är) beroende av och min relation till dem. Det gällde då framför allt mat och datavanor.

Festen och fastan

En glad fettisdag önskar jag dig som läser!

Jag bakar semlor till min barngrupp på eftermiddagen och just nu jäser degen, kalastillfälle att skriva här. I dag är fettisdagen, och dess betydelse är ju avgörande för dem som går in i fastan i morgon. Nu är det tillfälle att än en gång njuta av allt det goda innan det blir "7 veckor utan". Till exempel 7 veckor utan semla, utan choklad, utan facebook, utan onödiga mobilsamtal eller…

Stephen Cottrell, biskop i Chelmsford stift i engelska kyrkan har skrivit så här:

Ju större allvaret i fastan,
ju större glädjen vid festen.

Fastan är ju också en förberedelsetid inför påsken! Och tro mig, en chokladbit har aldrig smakat så ljuvlig som efter påsknattsmässan, när man har avstått i sju veckor.

Kom på att jag ska skriva lite mer om mina egna planer och erfarenheter. Det får bli ikväll.

Hoppas du får en rejält god semla idag, om inte, kika in hos oss på S:t Johannes, det finns säkert en till dig med.

Steffen

Så kan vi inte ha det! Eller: Ärkebiskopens teservis

Var femte sekund dör ett barn på grund av svält.
Så kan vi inte ha det!

Så säger Svenska kyrkans ärkebiskop, Anders Wejryd. Och han kommer med en strålande idé för alla er som har missat vår stora loppis i lördags. Lägg ut något som du inte längre behöver på tradera, så kan andra få nytta av det pengarna går direkt till vår fasteinsamling. Klokt, eller hur?

Och så är ärkebiskopen ett bra exempel, han också, och auktionerar ut sin teservis. Kolla in den allvarliga, men roliga, videon:



Och här kan du lägga bud på porslinet:
Ärkebiskopens teservis

I morgon kommer mer om fettisdagen och askonsdagen.
Glöm inte att äta semlor! :-D

Trevlig kväll!

Steffen

Klokt om fastan

”Att gå i en mataffär i Sverige är en färd genom en djungel där du behöver vara en högskoleutbildad konsument om du ska lyckas komma ut med en matkasse som är rättvis, klimatsmart, hållbar och näringsrik.”

Henrik Grape, präst och handläggare för hållbar utveckling, klokt om mat.

Fastlagssöndagen II

En glad fastlagssöndag önskar jag er!

Under reformationen (vi snackar alltså 1500-talet) försvann askonsdagen ur kyrkoåret. Då började man fastan istället på fastlagssöndagen, som förr också hette quinquagesima. Det är latin (såklart) och betyder ungefär: söndagen som ligger närmast 50 dagar till påsk.

Vi har firat högmässa i S:t Johannes kyrka och en liten tjej blev döpt.
Min predikan hittar ni bakom fliken "predikningar".

Nästa gudstjänst blir askonsdagen, nu har vi den tillbaka i kyrkoåret. Det är mässa kl. 18.00 i S:t Johannes kyrka och just du är särskilt välkommen. Martin leder mässan och gissa vem som predikar…

Hoppas vi ses!
Njut nu av söndagen  och framför allt av de närmaste två dagar som, innan fastan börjar, ska vara fyllda av allt det goda, semlor etc.

Steffen

Fastlagssöndagen

Hej!

På söndag, 6 mars, firar vi gudstjänst! Det blir en stor mässa med dop i S:t Johannes kyrka, där också kyrkokören kommer att vara med! Efter gudstjänsten bjuder vi på semlor till kyrkkaffet! Kom och var med du också!

Jag kommer att predika, och min underbara kollega Anna Lena leder oss i mässan. Självklart sjunger vi: ”Se vi går upp till Jerusalem”, och det är sista gången vi använder våra gröna agendor innan vi går in i den violetta, och liturgiskt sett lite enklare fastetiden.

Kyrkokören kommer dessutom att bjuda på en liten grej på slutet. Om en vecka blir en stor konsert på Spinnet i Habo, då kyrkokören är med, och sjunger låtar av Ted Gärdestad. Och ryktet går att det blir ett litet smakprov redan på söndag!

För kärlekens skull – vi möts på S:t Johannes!

Steffen

Loppis

I morgon är det loppis!
På församlingshemmet i Habo grejar vi för fullt och det har kommit in massvis med saker som människor har sorterat ut i sina hem och skänkt till oss. Vi säljer allt detta i morgon, lördag 5 mars, mellan kl. 10 och 12 på Svenska kyrkan i Habo (Jönköpingsvägen 21). Du är välkommen att fynda!

Det blir dessutom gott fika och självklart en massa goda aktioner och lotterier som du kan vinna rejäla priser på!

Alla intäkter, och då menar vi verkligen alla intäkter, går till årets fasteinsamling, ALLT för att utrota hungern.

Var med du också, så syns vi i morgon på S:t Johannes i Habo!

Steffen

Fasteinsamlingen

Det som i dagens Svenska kyrka kanske mest förknippas med fastan är fasteinsamlingen. Tills för några år sedan kunde man se bössor för Lutherhjälpen och andra bössor för SKM (Svenska kyrkan mission), men sedan slogs de här två hjälporganisationerna ihop. "Hela världen" kallas vårt internationella arbete nu - lägg märkte till den magnifika ordleken! Just nu funderar dessutom man kring ett nytt namn – igen. Då ska det internationella arbetet heta ”act alliansen”. Vi får se vart det bär.

Affisch för fastekampanjen 2011: ALLT för att utrota hungern.
© Svenska kyrkan internationella arbete

I vilket fall betonar fasteinsamlingen två viktiger aspekter av fastan. För det första så handlar fastan inte bara om att avstå något, utan lika mycket om att göra något extra - och det är ju till exempel en gåva till människor i nöd. För det andra kan insamlingen påminna oss om att bara väldigt få människor på jorden har det så bra som vi här i Sverige och att väldigt många går på en ofrillig och ohälsosam fasta under betydligt längre tid an sju veckor om året.

Och nu kommer en magnifik idé hur du kan göra: I kyrkan har vi små bössor som du kan ta med dig hem och ställa på köksbordet. Varje kväll tömmer du din plånbok på alla mynt och lägger dem i bössan. Och när påsken närmar sig lämnar du bössan tillbaka till oss. Det är bara småpengar du lägger varje dag, men jag kan slå vad om att när påsken är här, så har du sparat ihop 300 eller 400 kronor. Och det är väl inte illa?

Tänk alltså på att ge din gåva, antingen i kollekten eller per sms eller hur du nu vill, det finns många möjligheter till det. Men tänk också på att en sådan här gåva aldrig kan vara att sätt att köpa sig loss ifrån ett dåligt samvete.

Här är länken till årets insamling: ALLT för att utrota hungern.
Och här finns en faktaskrift kring insamlingen: Faktaskrift (stor fil!)

Klokt om fastan

Kyrkoherde Asta Matikainen Lecklin jobbar i Västerås stift.
Hon skriver klokt om fastan:
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=755590

Religionsfrihet

Hej!

Integrationsminister Erik Ullenhaug skriver idag i tidningen Dagen idag om religionsfriheten och politikens försummelser på detta område:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=249840

Karneval

I länderna på kontinenten infaller karnevalen på just de här dagarna, fram till fettisdagen. Det har jag skrivit om innan, men idag vill jag något annat. Jag kommer med en första idé inför fastan!

Karneval – det kommer från latinets carne levare, och det betyder i sin tur ”att ta bort köttet”. Man kan också, med glimten i ögat, tolka det som carne, vale – vilket betyder ”Hejdå, köttet!”

Aldrig i världshistorien har det konsumerats så mycket kött som precis idag. Tänk dig att vi i Sverige äter 107 g kött per person och dag. Det är typ en portion varje dag - och vegetarierna och spädbarnen är inte borträknade.
I Sverige har djuren det förhållandevis bra, om man jämför med andra länder. För två år sedan var jag på ett museum i Tyskland som visar livet för 300 år sedan, i de tyska bondesamhällen. Där fanns en matsedel i en av gårdarna. På vardagarna blev det gröt till frukost, soppa till lunch och bröd med ost och grönsaker till middagen. Bara på helgerna blev det korv och, om möjligt, en köttbit.

Jag menar inte att vi ska tillbaka dit, eller att ”allt var bättre förr”, verkligen inte. Men när man tittar på filmer som Food Inc. eller We feed the world eller läser Safran-Foers Eating Animals, så kan man ju fundera kring om vi bara ska fortsätta som vi gör?

Affischen till filmen "Food, Inc.",
se http://www.foodincmovie.com/

I ICAs ”billiga veckan” finns varje vecka en vegetarisk recept. Varför inte köra med en medvetet köttfri dag varje vecka? Ta fredagen, till exempel. Laga något vegetariskt och experimentera med smakerna. Det är ett medvetet sätt att begå fastan på, och dessutom bra för miljön, medmänniskorna och naturligtvis för djuren.

Du som har lite högre ambitionsnivå kan ju faktiskt köra som bönderna förr. Ät kött bara på helgerna. Testa detta, de här veckorna under fastan.

Vill du byta ut erfarenheter eller tankar, skriv gärna en kommentar. Eller kom på fastesamtal, varje tisdag under fastan, kl. 18.00 i S:t Johannes kyrka i Habo.

Hejdå, köttet! Och ni andra, ha en bra tisdag!

Reformationsdag

Reformera är ju ett latinskt verb som betyder ungefär att formas om eller att formas på nytt.
Det handlar reformationsdagen om: Att komma ihåg att kyrkan i den här världen aldrig är färdig utan att den hela tiden behöver reformeras. Vad är det, att vara kyrka – det ska vi aldrig sluta fundera på.

Detta är reformation. Att komma ihåg och att gestalta våra liv och vår kyrka som förnyade som är ständigt i behov av förnyelse. Som förlåtna som ständigt är i behov av förlåtelse. Som upprättade som ständigt är i behov av upprättelse.
Jag tror att vara luthersk kristen idag betyder att låta sig beröras av Gud, att vara öppen på den Helige andes stilla sus, varje dag på nytt. Då blir detta, att vara lutheran, inte något som skiljer oss åt från katoliker och frikyrkor. Utan då blir det något som alla kristna borde vara: förnyade och i ständig i behov av förnyelse. 

Sådana tankar kom i predikan som jag höll igår i Gustav Adolfs kyrka och i Brandstorps kyrka. Om ni inte var där hittar ni predikan under fliken "predikningar". Hör gärna av er med synpunkter och så!

Trevlig måndag!

Steffen

En fastlagsbulle, tack!

Det är så här den ska se ut (med lite tillbehör):

Och en semla är väl det första som man kommer på när man talar om fastan. Men egentligen hör den inte alls hemma i fastetiden, åtminstone inte enligt den vanliga tolkningen (det finns en annan, också). De släta bullarna med den goda mandelmassan och den feta grädden var alldeles för fin för fastetiden. Därför åt man de under dagarna innan – den sista semlan fick alltså förtäras på fettisdagen, innan askonsdagen. Och sedan inga fler semlor under fastan…

Den andra tolkningen utgår i från att torra släta bullar var det enda som var tillåtet att äta under fastan. Och så småningom, efter reformationen, när fastan togs på allt mindre allvar, började man "pimpa" bullen med andra goda ingredienser, mandelmassan och grädden.

Nåväl, hur som helst. Du kan ju försöka att inleda fastan med en ordentlig bullfest på fettisdagen och sedan försöka att avstå. Semlorna blir faktiskt godare ju mindre man äter av dem.

Ifall att du nu blivit rejält sugen på semlor så föreslår jag två källor för förträffliga recept. Den första är att ringa sin mormor eller farmor. De blir glada och stolta om du frågar dem!
Och den andra är att klicka sig till Saras blogg.

Hälsningar från Habo!

Steffen  

Söndagens predikan

Hej igen!

Tänkte det kanske är lika bra att lägga upp predikan. Ni hittar den under fliken "Predikningar", och jag hoppas att lägga ut en och annan predikan där så småningom. Diskutera de gärna i kommentarerna.

I predikan berättar jag om pratprogrammet "Skavlan" och om gästerna Bjørn Dæhlie och Philip Boit. Programmet kan du se på svt:s hemsida: Skavlan, 11 februari 2011 – den viktiga delen börjar efter typ 20 minuter.

Hälsningar från Habo och en välsignad förfastan!

Steffen

Vad då, förfastan?

I söndags började den så kallade förfastan med söndagen septuagesima. På latin betyder det "sjuttio dagar kvar" - fastän det inte riktigt stämmer. Det är bara nio veckor kvar till påsk, inte tio. På wikipedia finns förklaringsförsök.
Förfastan består av tre söndagar:

• Septuagesima ("Nåd och tjänst"), 20 februari 2011
• Sexagesima ("Det levande ordet"), 27 februari 2011
• Fastlagssöndagen ("Kärlekens väg"), 6 mars 2011

Förfastan är en glädjens tid inför fastans början. Det är därför man äter semlor, som symboliserar allt det goda man avstod under fastan. I många andra länder infaller karnevalen i just de dagar som är närmast askonsdagen. Så är det till exempel i mitt hemland, Tyskland. Då är Rosenmontag och Faschingsdienstag de stora festdagar innan askonsdagen sätter stopp för det roliga: Am Achermittwoch ist alles vorbei.

Jag tycker att vi i kyrkan kan bjuda på oss själva och något gott den här tiden: Kristen tro är inte livsfientlig och framför allt inte motsatsen till allt som man kan njuta av.

Den 6 mars blir det semlor efter gudstjänsten i våra kyrkor. Du är välkommen!

Riktig matfastan

Vår pedagog Ewa Eliasson-Ribler gick direkt med på faste-idén. Hon har goda erfarenheter med "riktig" kroppslig fastan, alltså förändringen och minskningen av matsedeln.

Det är bara en del av det som jag avser med fastan, som ni kan läsa nedanför. Men ändå vill jag vidarebefordra Ewas inbjudan till en "fastegrupp". Den är till för dig som vill pröva att "fasta" på riktigt och som vill byta erfarenheter (och recept) med andra. Man träffas tre gånger:
28 februari, 14 mars och 21 mars, varje gång kl. 18.00 på biblioteket i S:t Johannes kyrka i Habo. Välkommen!

Det här handlar det om…

Idag är det lätt att hamna i lyxfällan. Inte som på teve, utan på ett annat sätt. Kommunikationen är gränslös, våra kontakter räcker runt kring hela jorden, men inte alltid till grannen som bor i huset intill. Mycket blir enklare – men vägarna till varandra blir inte kortare. Ett verkligt möte kräver arbete, ansikte mot ansikte.

Hyllorna i livsmedelsaffärerna har aldrig varit så väl fyllda som i år. Ändå blir varken våra matvanor eller maten i sig bättre – snarare tvärtom. Också här finns en lyxfälla.

Under fastetiden vill jag bjuda – och, om jag är ärlig, uppmana – dig att prova på det här med att fasta. Försök att avstå något som tar mycket tid i din vardag men som egentligen inte är viktigt. Några fastar godis, till exempel. Andra avstår alkohol. Man kan avstå mobilen, eller facebook. Försök att avstå en eller två vanor som du har lagt dig till med utan att du egentligen ville. Försök att värdera om och på nytt se vad som är viktigt i ditt liv – och vad som inte är det.

Men fastan kan också bli en tid då du gör det du ville göra sedan länge, en tid att infria gamla löften som du gav andra eller dig själv. Skriv till exempel ett brev till en vän – ett sådant där med kuvert och frimärke menar jag. Under fastan är tiden mogen att ta striden som du har varit rädd för alltför länge, att besöka någon sjuk eller ensam vän eller släkting eller att överraska den du älskar med en glödande kärleksförklaring. Välj något som är viktigt för dig och ta fastetiden som impuls att verkligen sätta igång!

Fastan börjar alltid på askonsdagen och avslutas i påsknatten, i år ligger fastetiden alltså i perioden 9 mars till 24 april.

Njut av de här sju veckorna som kyrkoåret ger, som en inbjudan till att pröva på något nytt, att fördjupa ditt liv och för att på nytt skilja på det viktiga och det oviktiga. Därför vill jag erbjuda dig några sätt att i år fira en medveten fastetid:

1. Under fastan kommer jag att skriva fler sådana här tankar, erfarenheter och perspektiv på livet på den här bloggen.
2. Under fastan finns jag till för att prata om dina erfarenheter under denna tid. Jag sitter varje tisdag, kl. 18.00 i biblioteket i S:t Johannes. Det kan bli ett enskilt eller ett gruppsamtal, beroende på hur många som kommer. Hälsa gärna på, en eller flera gånger, för att prata av dig eller bara för att lyssna.
3. Präster och diakoner i Habo pastorat finns till hands för personliga samtal om det som är svårt och lätt, det som är viktigt och oviktigt i livet. Vi har tystnadsplikt. Slå oss gärna en signal eller skicka iväg ett mejl.

Till sist: Gud älskar oss människor, oavsett hur vi lyckas med fastan. Påskmorgonens tomma grav vittnar om att livet en gång för alla segrat över döden. Påskmorgonens nåd ger oss kraften att förändra våra liv och fördjupa dem allt mer. För det har vi rätt till, ett gott liv.