Alla dessa namn uttrycker att det är något särskilt, och de uttrycker också dubbelheten som präglar denna vecka. På Fastlagssöndagen började vi vandringen tillsammans med Jesus – ”Se, vi går upp till Jerusalem.” Nu är vi framme, och Palmsöndagen markerar intåget i den heliga staden. Å ena sidan går allt mot långfredagen, då Jesu lidande nådde sin höjdpunkt när han dog, vid nionde timmen, ungefär kl. 15. Å andra sidan slutar stilla veckan när lördag blir söndag, och det är ju den natten då vi firar Jesu uppståndelse. Hans grav var ju faktiskt var tom på morgonen efter sabbaten (lördagen).
De fyra evangelierna i Bibeln lägger olika tyngdpunkter under denna vecka. Jag kan mest om Markus, så det tänkte jag dela med er.
Om man tittar noga på dagarna så får vi ungefär följande ordning:
- Palmsöndagen: Markus 11:1–11. Jesus kommer till Jerusalem, österifrån. Ungefär tre kilometer öster om Jerusalem ligger byn Betania, där Jesus och lärjungarna kommer att bo de närmaste dagarna. Jesus övernattar nämligen inte inom stadsmurarna. Åt samma håll ligger också Olivberget och Getsemanes trädgård. De tågar in i Jerusalem och sedan besöker Jesus templet. Han ser sig omkring:
Och när han hade sett på allt vände han tillbaka till Betania med de tolv, eftersom det redan var sent.
- Måndagen: Markus 11:12–19. Efter övernattningen i Betania går han in igen. På vägen möter de ett fikonträd som inte längre bär någon frukt. Sedan kommer de till templet, där Jesus driver ut alla handlare och de som växlade pengar.
När det blev sent lämnade de staden.
- Tisdagen: Markus 11:20–13:36. De går in till Jerusalem igen. Nu har fikonträdet torkat ut och dött. Jesus går till Templet och på tempelplatsen och senare i templet har han flera samtal med skriftlärda och fariséer om olika ämnen (11:20–12:44). I början på kapitel 13 lämnar de staden och sätter sig vid Olivberget. Det ligger som sagt utanför stadsmurarna, öster om Jerusalem. Man kan se hela staden därifrån. Lärjungarna frågar om den yttersta dagen och Jesus håller ett långt tal om detta.
- Onsdagen: Markus 14:1–2.
Det var två dagar kvar till påsken och det osyrade brödets högtid. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att kunna gripa honom med list och döda honom. De sade: ”Inte under själva helgen, för då kan det bli oro bland folket.”
Detta är ett kort stycke som Markus liksom flikar in för att ge oss ett tidsmässigt överblick – den har vi ju tappat sedan 11:20. Han använder sig av det grekiska sättet att räkna tid, då dagen började med solens uppgång. Visst kände han till det judiska sättet att tänka, där dagen börjar med solens nedgång, men han använde det inte här. Det osyrade brödets högtid föll samman med påsk, och så blir två dagar innan alltså onsdag. Kanske utspelar sig scenen med kvinnan med balsamflaskan (14:3–9) på onsdag, kanske på torsdag, den hänger lite däremellan. Detsamma gäller för Judas Iskariot, som går till översteprästerna (14:10–11), kanske onsdag, kanske torsdag. - Skärtorsdagen: Markus 14:12–72. Nu händer mycket. Det osyrade brödets högtid ska börja, och naturligtvis vill också lärjungarna fira med sin Herre. De fixar en övervåning i staden där de kan samlas på kvällen. Här instiftas nattvarden (14: 22–25). Därefter beger de sig till Getsemane, Jesus förrådas och fängslas. Han förhörs inför översteprästerna.
- Långfredag: Markus 15:1–47. Här får vi åter igen en tidsmarkering. Tidigt på morgonen överlämnas Jesus till Pilatus. Han hånas av soldaterna och slutligen blir han korsfäst. Han dör vid nionde timmen. Senare på kvällen tas hans kropp ner ifrån korset:
Då det redan hade blivit kväll - det var förberedelsedag, alltså dagen före sabbaten - kom Josef från Arimataia, en ansedd rådsherre, som också han väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp.
Josef från Arimataia lägger honom i en grav och rullar en sten för ingången. - Lördagen: Berättelsen tar en paus. Ingenting händer.
Sen så börjar ju en ny vecka, i natten mellan lördag och söndag. Man kan undra om påskdagen tillhör stilla veckan, men eftersom Markus berättelse fortsätter ett litet tag till…
- Påskdagen (söndagen): Markus 16:1-8. Tidigt på morgonen kommer några kvinnor till graven. Men stenen är bortrullad och graven är tom. De möter en ängel som säger:
Var inte förskräckta. Ni söker efter Jesus från Nasaret, han som blev korsfäst. Han har uppstått, han är inte här. Se, här är platsen där han blev lagd. Men gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna: ”Han går före er till Galileen. Där skall ni få se honom, som han har sagt er.”
Markus berättelse slutar här. 16:9–20 har kommit till betydligt senare. Markus kände alltså inte till berättelserna om mötena med den uppståndne. Hans berättelse slutar med några kvinnors förundran över att graven är tom och ängelns budskap att de ska gå till Galileen.
Så. Det var en liten genomgång av Markus berättelse om Jesu sista vecka i Jerusalem. Det finns några spännande detaljer, som jag kanske tar upp så småningom. De får etiketten ”stilla veckan”.
Sedan berättar de andra evangelisterna, Matteus, Lukas och Johannes ur andra perspektiv och med delvis andra dateringar och så. Upptäck själv! Vid frågor är du alltid välkommen. Men för oss nybörjare är det kanske bra att börja med Markus berättelse.
Dig önskar jag en välsignad stilla vecka med tid för eftertanke och bön. Herren vare med dig.
Steffen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar