Religionsfrihet

Hej!

Integrationsminister Erik Ullenhaug skriver idag i tidningen Dagen idag om religionsfriheten och politikens försummelser på detta område:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=249840

Det är viktiga funderingar han har, men jag tror att frågan går djupare än han skriver. Det handlar ju om vad religion egentligen är, och Ullenhaug utgår från att religion är ett kulturfenomen av samma klass om till exempel musik, konst, ekonomi, politik eller journalistik etc. Därför kan han jämföra religionen med en arbetsgivares förväntan eller skolplikten.

Det är säkert sant för många människor, men inte för alla. De människor som har en mer omfattande begrepp av vad religion är håller nog inte med. När tron är det viktigaste i mitt liv, då påverkar den allt annat: musik, konst, ekonomi, politik osv. Då är det inte lika enkelt att avvisa religionens krav med en hänvisning till "orimliga krav på sin arbetsgivare eller på att ens barn inte ska få del av obligatoriska undervisningsinslag."

Sedan håller jag inte alls med Erik Ullenhaug när han säger:

I denna tidning [Dagen] har det förts en debatt om att religionsfriheten är "absolut" och att den aldrig får inskränkas. Ett sådant resonemang leder fel då det skulle kunna innebära att alla handlingar som motiveras av religiösa skäl skulle skyddas.

Jag förstår religionsfriheten så att alla handlingar som motiveras av religiösa skäl ska skyddas (!) så länge de inte inskränker en annan människas frihet. De exempel som Ullenhaug nämner för statens hänsyn till individen handlar däremot allesammans om individens frihet från religion, inte till religion. Det är alltid den religösa människan som har fel när hon åberopar sin religionsfrihet.
När arbetsgivaren och skolpliktens frihet från religion är viktigare än den enskilde männikans rätt till religion, är det inte mycket "hänsyn till individen" som tas.

Eller hur?