måndag 28 februari 2011

Reformationsdag

Reformera är ju ett latinskt verb som betyder ungefär att formas om eller att formas på nytt.
Det handlar reformationsdagen om: Att komma ihåg att kyrkan i den här världen aldrig är färdig utan att den hela tiden behöver reformeras. Vad är det, att vara kyrka – det ska vi aldrig sluta fundera på.

Detta är reformation. Att komma ihåg och att gestalta våra liv och vår kyrka som förnyade som är ständigt i behov av förnyelse. Som förlåtna som ständigt är i behov av förlåtelse. Som upprättade som ständigt är i behov av upprättelse.
Jag tror att vara luthersk kristen idag betyder att låta sig beröras av Gud, att vara öppen på den Helige andes stilla sus, varje dag på nytt. Då blir detta, att vara lutheran, inte något som skiljer oss åt från katoliker och frikyrkor. Utan då blir det något som alla kristna borde vara: förnyade och i ständig i behov av förnyelse. 

Sådana tankar kom i predikan som jag höll igår i Gustav Adolfs kyrka och i Brandstorps kyrka. Om ni inte var där hittar ni predikan under fliken "predikningar". Hör gärna av er med synpunkter och så!

Trevlig måndag!

Steffen

fredag 25 februari 2011

En fastlagsbulle, tack!

Det är så här den ska se ut (med lite tillbehör):
Och en semla är väl det första som man kommer på när man talar om fastan. Men egentligen hör den inte alls hemma i fastetiden, åtminstone inte enligt den vanliga tolkningen (det finns en annan, också). De släta bullarna med den goda mandelmassan och den feta grädden var alldeles för fin för fastetiden. Därför åt man de under dagarna innan – den sista semlan fick alltså förtäras på fettisdagen, innan askonsdagen. Och sedan inga fler semlor under fastan…

Den andra tolkningen utgår i från att torra släta bullar var det enda som var tillåtet att äta under fastan. Och så småningom, efter reformationen, när fastan togs på allt mindre allvar, började man "pimpa" bullen med andra goda ingredienser, mandelmassan och grädden.

Nåväl, hur som helst. Du kan ju försöka att inleda fastan med en ordentlig bullfest på fettisdagen och sedan försöka att avstå. Semlorna blir faktiskt godare ju mindre man äter av dem.

Ifall att du nu blivit rejält sugen på semlor så föreslår jag två källor för förträffliga recept. Den första är att ringa sin mormor eller farmor. De blir glada och stolta om du frågar dem!
Och den andra är att klicka sig till Saras blogg.

Hälsningar från Habo!

Steffen  

måndag 21 februari 2011

Söndagens predikan

Hej igen!

Tänkte det kanske är lika bra att lägga upp predikan. Ni hittar den under fliken "Predikningar", och jag hoppas att lägga ut en och annan predikan där så småningom. Diskutera de gärna i kommentarerna.

I predikan berättar jag om pratprogrammet "Skavlan" och om gästerna Bjørn Dæhlie och Philip Boit. Programmet kan du se på svt:s hemsida: Skavlan, 11 februari 2011 – den viktiga delen börjar efter typ 20 minuter.

Hälsningar från Habo och en välsignad förfastan!

Steffen

Vad då, förfastan?

I söndags började den så kallade förfastan med söndagen septuagesima. På latin betyder det "sjuttio dagar kvar" - fastän det inte riktigt stämmer. Det är bara nio veckor kvar till påsk, inte tio. På wikipedia finns förklaringsförsök.
Förfastan består av tre söndagar:
  • Septuagesima ("Nåd och tjänst"), 20 februari 2011
  • Sexagesima ("Det levande ordet"), 27 februari 2011
  • Fastlagssöndagen ("Kärlekens väg"), 6 mars 2011
Förfastan är en glädjens tid inför fastans början. Det är därför man äter semlor, som symboliserar allt det goda man avstod under fastan. I många andra länder infaller karnevalen i just de dagar som är närmast askonsdagen. Så är det till exempel i mitt hemland, Tyskland. Då är Rosenmontag och Faschingsdienstag de stora festdagar innan askonsdagen sätter stopp för det roliga: Am Achermittwoch ist alles vorbei.

Jag tycker att vi i kyrkan kan bjuda på oss själva och något gott den här tiden: Kristen tro är inte livsfientlig och framför allt inte motsatsen till allt som man kan njuta av.

Den 6 mars blir det semlor efter gudstjänsten i våra kyrkor. Du är välkommen!

onsdag 12 januari 2011

Riktig matfastan

Vår pedagog Ewa Eliasson-Ribler gick direkt med på faste-idén. Hon har goda erfarenheter med "riktig" kroppslig fastan, alltså förändringen och minskningen av matsedeln.

Det är bara en del av det som jag avser med fastan, som ni kan läsa nedanför. Men ändå vill jag vidarebefordra Ewas inbjudan till en "fastegrupp". Den är till för dig som vill pröva att "fasta" på riktigt och som vill byta erfarenheter (och recept) med andra. Man träffas tre gånger:
28 februari, 14 mars och 21 mars, varje gång kl. 18.00 på biblioteket i S:t Johannes kyrka i Habo. Välkommen!

tisdag 4 januari 2011

Det här handlar det om…

Idag är det lätt att hamna i lyxfällan. Inte som på teve, utan på ett annat sätt. Kommunikationen är gränslös, våra kontakter räcker runt kring hela jorden, men inte alltid till grannen som bor i huset intill. Mycket blir enklare – men vägarna till varandra blir inte kortare. Ett verkligt möte kräver arbete, ansikte mot ansikte.

Hyllorna i livsmedelsaffärerna har aldrig varit så väl fyllda som i år. Ändå blir varken våra matvanor eller maten i sig bättre – snarare tvärtom. Också här finns en lyxfälla.

Under fastetiden vill jag bjuda – och, om jag är ärlig, uppmana – dig att prova på det här med att fasta. Försök att avstå något som tar mycket tid i din vardag men som egentligen inte är viktigt. Några fastar godis, till exempel. Andra avstår alkohol. Man kan avstå mobilen, eller facebook. Försök att avstå en eller två vanor som du har lagt dig till med utan att du egentligen ville. Försök att värdera om och på nytt se vad som är viktigt i ditt liv – och vad som inte är det.

Men fastan kan också bli en tid då du gör det du ville göra sedan länge, en tid att infria gamla löften som du gav andra eller dig själv. Skriv till exempel ett brev till en vän – ett sådant där med kuvert och frimärke menar jag. Under fastan är tiden mogen att ta striden som du har varit rädd för alltför länge, att besöka någon sjuk eller ensam vän eller släkting eller att överraska den du älskar med en glödande kärleksförklaring. Välj något som är viktigt för dig och ta fastetiden som impuls att verkligen sätta igång!

Fastan börjar alltid på askonsdagen och avslutas i påsknatten, i år ligger fastetiden alltså i perioden 9 mars till 24 april.

Njut av de här sju veckorna som kyrkoåret ger, som en inbjudan till att pröva på något nytt, att fördjupa ditt liv och för att på nytt skilja på det viktiga och det oviktiga. Därför vill jag erbjuda dig några sätt att i år fira en medveten fastetid:
  1. Under fastan kommer jag att skriva fler sådana här tankar, erfarenheter och perspektiv på livet på den här bloggen.
  2. Under fastan finns jag till för att prata om dina erfarenheter under denna tid. Jag sitter varje tisdag, kl. 18.00 i biblioteket i S:t Johannes. Det kan bli ett enskilt eller ett gruppsamtal, beroende på hur många som kommer. Hälsa gärna på, en eller flera gånger, för att prata av dig eller bara för att lyssna.
  3. Präster och diakoner i Habo pastorat finns till hands för personliga samtal om det som är svårt och lätt, det som är viktigt och oviktigt i livet. Vi har tystnadsplikt. Slå oss gärna en signal eller skicka iväg ett mejl.
Till sist: Gud älskar oss människor, oavsett hur vi lyckas med fastan. Påskmorgonens tomma grav vittnar om att livet en gång för alla segrat över döden. Påskmorgonens nåd ger oss kraften att förändra våra liv och fördjupa dem allt mer. För det har vi rätt till, ett gott liv.